Som jag tidigare skrivit så har jag bestämt mig att inte fortsätta läsa i min översättning utav Koranen om jag inte har försökt att förstå budskapet med varje mening. Nu är det så att jag har kommit till ett stycke där jag har fastnat. Jag kan inte riktigt läsa vidare eftersom jag har svårt att förstå vad stycket har att säga.

Jag måste erkänna. Jag har inte goda kunskaper om olika personer som har stor vikt inom religionen. Jag skulle vilja säga att mina kunskaper är begränsade till ytlig information om Adam, Eva, Jesus och Muhammads liv. Då pratar jag alltså om information som jag har fått genom skolans religionskunskap eller några enstaka dokumentärer/ berättelser.

Följande stycke handlar visserligen inte direkt om någon person, men det är ändå svårt för mig att tolka det och jag misstänker att det hade underlättat om man hade hört klassiska berättelser som har en vikt för den grundläggande förståelsen utav judendomen/kristendomen/islam.

Såhär lyder stycket:

"OCH SE din Herre sade till änglarna: "Jag skall tillsätta en ställföreträdare på jorden". Änglarna sade: "Skall Du tillsätta någon som stör ordningen där och sprider sedefördärv och till och med utgjuter blod, medan det är vi som sjunger Ditt lov och prisar Ditt heliga namn?" Gud svarade: "Jag vet vad ni inte vet".

Och Han gav Adam kunskap om alla tings namn; sedan visade Han dem för änglarna och sade: "Nämn deras namn för Mig, om det är så som ni har sagt".

De svarade "Stor är Du i Din härlighet! Vi äger ingen annan kunskap än den som Du har gett oss; Du är den Allvetande, den Allvise."

Då sade Han: "Adam! Nämn deras namn för dem." Och när Adam hade nämnt namnen för dem, sade Gud: "Jag sade er ju att Jag känner allt som är dolt i himlarna och på jorden och att Jag vet vad ni kan säga öppet och vad ni håller hemligt."

Jag förstår inte riktigt innebörden utav detta stycke. Är det någon utav mina läsare som kan förklara vad Allah vill säga med detta? Jag rådfrågar inte endast lärda muslimer utan vem som helst som har en tanke om styckets innhehåll. En förklaring hade hjälpt mig på min fortsatta resa, närmare det som är rätt.

Något som författaren utav översättningen förklarat är att "alla namn" är en term som innebär "överförande av kunskap". Det kan med andra ord även ersättas med "människans förmåga till logisk definition och begräppmässigt tänkande".

Jag själv har endast några tankar om vad stycket kan säga och jag tror att det har något att göra med att änglarna tvivlade på att en människa kan vara Guds ställföreträdare på jorden eftersom änglarna var "renare" än människor (som exempelvis sprider sedefördärv). Eftersom Allah vet allt så visste han bättre än änglarna och visade dem att han hade rätt... den här sista meningen är inte fullständig eftersom jag inte har förstått mig på stycket fullständigt. Finns det någon som kan fylla i mina luckor och ge mig ytterligare information? Tänker jag helt fel eller är jag på rätt spår?

Tack på förhand!

Efter att ha fått en kommentar från "Anders" så stannade mitt tänkande om himlen/helvetet upp något. Nu har jag dock läst vidare i Koranen samt pratat med en person som anser att mina tankar inte är "fel" utan att de mycket väl kan föras samman med Koranens texter.

Jag läser i översättningen utav Koranen följande: "Muhammad ge dem som tror och lever rättskaffens det glada budskapet att lustgårdar, vattnade av bäckar, väntar dem" ..... "och deras hustrur/(egentligen endera parten i ett parförhållande enligt författarens tolkning) skall vara med dem i dessa lustgårdar, renade från all jordisk orenlighet och där skall de förbli till evig tid".

Jag anser att det utdraget ur Koranen väl kan sammanföras med den uppfattning som jag skrev om i inlägget "Min syn på himlen/helvetet".

Jag läser vidare att det är Allah som har givit oss livets gåva och att vi, när vi dött, kommer att uppstå till ett nytt liv och på så sätt återförenas med Allah. Detta anser jag inte heller förneka min egen uppfattning.

Självklart kommer jag läsa vidare och stöta på fler meningar som berör området himlen/helvetet. Jag ska försöka att återkomma med nya tankar efterhand.

Nu tänkte jag gå över till något annat. Jag behöver hjälp. Jag tror att det blir enklast om jag påbörjar ett nytt inlägg efter detta.

Mitt utlovade inlägg om mina fortsatta tankar angående himlen/ helvetet kom aldrig upp på bloggen. Mycket har satts ivägen de senaste dagarna för mitt "djupa tänkande". Jag vill inte skriva ett halvhjärat inlägg, därför låter jag hellre bli att skriva alls.

Jag såg en dokumentär idag om könsbyten i Iran. Intressant. En person som verkade kunnig inom islam berättade att islam inte förbjuder könsbyte, däremot äktenskap/intimt umgänge mellan personer av samma kön. Av denna anledning byter väldigt många homosexuella personer i Iran kön. Trots ett genomfört könsbyte accepteras man vanligtvis inte utav familjen och samhället. Man blir utstött och det kan bli väldigt svårt att få jobb. För att överleva tar sig de tidigare männen ut på gatan för att där ingå "tillfälliga äktenskap" i någon timme och på så sätt tjäna pengar.

Jag har egentligen ingen särskild åsikt om dokumentärens innehåll. Något som jag dock alltid tyckt är fel är "tillfälliga äktenskap". Jag har inte så mycket kunskap om dessa, men om jag bara ska gå efter rykten som jag har hört så handlar det om någon vers ur Koranen eller liknande som båda parter måste säga innan samlag för att samlaget inte ska anses vara haram. Eftersom jag inte har hunnit läsa ut hela Koranen så vet jag inte vad Allah säger om dessa "tillfälliga äktenskap". Jag har mycket svårt att tro att Allah accepterar detta på något sätt överhuvudtaget. Jag antar att det är ännu ett exempel på en tolkning som gjorts av någon som själv velat dra nytta av resultatet.

Klockan har blivit ganska mycket så jag borde sluta skriva.

Godnatt.

Jag har fastnat en del i mitt tänkande efter att ha läst kommentaren som jag fick på mitt föregående inlägg. Jag återkommer till detta senare ikväll.

Jag tänkte skriva några rader om det hemska som skett i Norge. Igår så kunde jag inte somna eftersom jag låg och tänkte på vilka hemska mardrömmar som Anders Behring Breivik efterlämnat till de som blev offer för hans obegripliga handlingar och hans förvrängda världsbild.

Något som förvånar mig ganska mycket är hur intelligent denna man verkar vara. Han verkar ha goda kunskaper inom exempelvis historia. Däremot verkar han inte, under hans nio år utav förberedelse, ha läst ens den allra mest grundläggande informationen om islam.

Jag tänker inte bara på den förödelse som denna man orsakat utan ser även de positiva effekter som handlingen medfört. Människor samlas, hjälper varandra. Man ser över lagar och letar efter brister i säkerheten. Av den gemensamma sorgen sprids en styrka, en styrka som inte skulle ha uppkommit om inte Anders Behring Breivik utfört det han gjorde. Detta leder mig in till tankar som att allt ont för något gott med sig.

Många icke-troende ställer frågan "Varför finns det ont i världen om det finns en gud?". Det som Anders Behring Breivik orsakade är delvis ett svar på den frågan. Något som ser negativt ut för oss människor kan egentligen vara något positivt, men människans förnuft och kunskap är inte tillräcklig för att förstå det. Allah som ser allt och vet allt skulle inte tillåta en sådan handling om den inte hade en positiv utgång i slutändan.

Detta är bara några av de tankar som cirkulerar i mitt huvud gällande händelsen i Norge. En annan tanke som slog mig för några dagar sedan var hur otroligt klantigt det var att gå ut med att det antagligen var en islamistisk organisation som utfört dådet. Något säger mig också att man inte hade vågat hålla samma sorts tal om att man aldrig kan slå ner Norges demokrati osv. om det nu visat sig att de första klantiga misstankarna stämde. Talen från kung och statsminister hade antagligen hållits mycket diskretare med en ton utav "detta är endast början".

Egentligen så tycker jag inte om att skriva om saker som jag inte är så påläst om, men eftersom bloggen - som tidigare nämnt - främst är avsedd som en ventilationsplats för mina ivriga tankar så tillåter jag mig själv att publicera även detta inlägg.

Jag vill till slut poängtera att jag absolut inte ser denna ondskansmans handling som något positivt överhuvudtaget utan menar endast att det som vi människor har svårt att förstå - som exempelvis vaför och hur en människa kan utföra en sådan hemsk handling - har Allah full kontroll och kunskap över.

Jag hoppas att de drabbade familjerna hittar en inre styrka och kämpar sig igenom det som tynger deras hjärtan.

Jag har en lite annorlunda syn på himlen/helvetet. Eller i alla fall en annorlunda syn än den jag oftast har fått förklarad för mig. Jag har hitills inte hittat något i Koranen som säger att den är fel. Kanske ändras min syn ifall jag skulle göra det.

Jag kan inte se en plats framför mig med vackra bäckar och gröna ängar där alla är lyckliga. Jo, jag kan se en sån plats men jag har svårt för att tro på den. Kanske finns det en sån plats men det är inte så jag föreställer mig himlen. Jag ser "himlen" som ett stadie där själen, efter döden, förevigt får vila. Om jag lever mitt liv rätt, undviker att göra fel, strävar efter att vara en förebild för andra, är hjälpsam, följer det allah anvisar mig och lämnar ett gott avtryck av mig själv den dagen jag dör, då - med allahs hjälps - kommer jag att uppnå ett stadie som vi i vardagstal kallar för himlen. Personligen tror jag inte att det är en fysisk "plats". Jag tror att det är som ett stadie för själen. Om jag levt efter allahs anvisningar så når jag stadiet och får vila i frid, går jag däremot emot allahs vägledning så kommer jag automatiskt inte att lämna ett gott avtryck efter mig och då kommer jag således inte heller att få vila. Istället kommer min själ bära på en tygd och ingen kommer kunna ta bort tyngden ifrån mig eftersom ingen, endast jag själv, har satt mig i situationen. En dag är allt för sent och man kommer inte ha någon att skylla på utom sig själv. Endast jag kan förändra mitt liv. Allah har gett mig den rätten.

Kanske är min uppfattning fel. Jag får helt enkelt läsa vidare med denna uppfattning tills dess att jag hittar information från allah som tyder på att det inte kan vara så.

Jag borde sova, men jag fick en instinkt att jag bara måste skriva ner mina tankar innan jag somnar.

Jag tog fram Koranen nu precis innan jag skulle sova. Översättningen utav Koranen, rättare sagt. Jag har redan läst en bit, men jag fick lust att börja om och läsa varje mening riktigt grundligt istället och lova mig själv att inte läsa vidare om jag inte försökt förstå innebörden utav varje mening. Genom att läsa på det sättet förändrades hela texten och innehållet i mina ögon! Jag kan inte förstå att jag missat allt det vackra budskapet sist när jag läste, men det måste ha varit för att jag hela  tiden ville komma till "godbitarna", de delar utav Koranen som intresserar mig mest. Jag läste absolut inte slarvigt innan, det vet jag att jag inte tillät mig själv att göra, men jag läste inte med detta djupet som jag bestämde mig för att göra nu.

Det första jag fashinerades av var de tre bokstäverna Alîf Lâm Mîm som (enligt författaren till översättningen) ingen riktigt visste betydelsen av. Bara det är ju som ett tydligt tecken på att Koranen inte är skriven utav en människa. Så otroligt logiskt också att börja med dessa mystiska bokstäver precis i början utav den första suran! Nu låter jag som ett barn på julafton, men jag förstår inte att jag inte ens lade märke till det sist när jag läste.

I alla fall så läste jag vidare, bara några sidor eftersom jag sedan blev så skrivsugen. Det är otroligt att läsa meningar som:

Och när de (de som förnekar sanningen) uppmanas att tro som andra människor tror, svarar de: "Skall vi tro som dessa enfaldiga stackare?" Nej, det är de som är enfaldiga stackare, men det vet de inte.

Jag blir berörd utav denna mening eftersom jag känner igen den typen av svar och beteende. Meningen är så sann men den vittnar även om hur Allah vet allt. Det kan tyckas konstigt att jag valt just denna mening, men för mig tyder den på en oerhörd kontroll, en sorts kontroll och kunskap som vi människor aldrig kommer kunna uppnå. En kontroll som endast kan innehas av någon så oerhörd som Allah. Jag får rysningar när jag tänker på det. Jag har påbörjat min resa närmare detta oerhört vackra och just nu känner jag tacksamhet inför den personen som betytt mest för mig vid påbörjandet utav min resa.

Jag tänkte skriva ett lite lättsammare inlägg med tanke på att klockan blivit rätt mycket.

Ramadan blir alltid en fin månad. Gemenskapen bland familj och vänner träder mycket tydligare fram. Man hjälps åt med maten och man skojar om hur hungrig man är. Samtidigt går mycket tankar åt de som orättvist nog inte kan samlas och äta sig mätta efter en lång dag utan mat och dricka. Kroppen renas inte bara fysiskt utan även tankarna blir renare och klarare när man inte går och småäter hela tiden (vilket jag har en tendens att göra). Ja, jag längtar tills ramadan ska börja. Jag längtar efter känslan man känner precis innan man låter den första youghurtdoppade daddeln slinka in i munnen. Jag längtar efter hjälpsamheten, ärligheten och renheten som denna månad för med sig.

Det är runt klockan 21.00 som man kommer bryta fastan i år. Det är en ganska lång tid, men det inbjuder bara extra mycket till att vara tillsammans med nära och kära och exempelvis spela spel eller hitta på andra saker som man vanligtvis inte hade gjort! Lång fastetid = lång tid att förbereda mat = maten blir extra god! Trevligt :-) I början utav augusti är det dags!

I Sverige lär man sig tidigt att man ska vara självständig. Jag själv har alltid fått höra "Man ska aldrig förlita sig fullt ut på andra". För några år sedan höll jag med. Man ska alltid ha en reservplan, tyckte jag. I min familj har föräldrarna separat ekonomi. Jag har aldrig reflekterat så mycket över det innan, men när jag väl gör det så märker jag hur mycket problem det skapar! Man säger att det är bra med självständighet och till en viss del kan jag hålla med, men är det bättre än gemenskap och sammanhållning?

Om man exempelvis går in i ett äktenskap med en reservplan och en vision om att man ska behålla sin självständighet fullt ut, då är det äktenskapet enligt mig förstört redan från början! Att predika "ensam är stark" och liknande uttryck måste ha lett till den distans som jag anser att de flesta svenskar håller när det gäller att knyta band till andra människor eller som för övrigt syns i vardagen.

Koranen lär ut kärlek, gemenskap, sammanhållning och ärlighet som något vackert. Jag vet inte vad den säger om självständighet?

Man får otroligt ofta höra åsikter som "stackars de där muslimska kvinnorna. Städa och laga mat är det enda som de verkar göra". Visst är det otroligt fel om en kvinna är hemmafru mot sin vilja på något sätt. Men varför ser man inte det vackra med att en mamma vill ägna sin fulla kärlek åt sina barn och till och med kanske går med på att överge sina egna karriärsdrömmar för barnens bästa? Så länge mannens ekonomi håller för hela familjen så ser jag det som något positivt och genuint.

Antagligen så har självständighetstjatet suttit djupt inpräglat i mig att jag tidigare inte såg det vackra med ovanstående styckes innehåll. Nu har jag fått andra perspektiv på det. Jag fördömmer absolut inte självständighet, det är positivt till en viss grad. Gränsen för när det börjar bli negativt är när man värdesätter det högre än styrkan hos en gemenskap och ett samarbete.